På alla hjärtans dag fick Edina som present att vi skulle fika semlor på Vetekatten på söndag. De har gluten- och laktosfria semlor där.

Innan åkte vi skridskor. Jag åkte på hockeyrör för första gången i mitt liv och kunde knappt stå på benen. Några barn frågade om de skulle lära mig, men Edina sa att jag redan har en lärare. Och hon börjar vara så duktig att hon kan lära mig.
Det gick rätt knaggligt för mig, men innan vi åkte därifrån så var jag nästan lysande bra ha, ha, haaaaa.
Förutom skridskoåkning så blev det ett händelsens centrum. En ung man skulle stila på banan och ramlade i backen med huvudet först utan hjälm. Blodet sprutade och efter tejpning fick han åka till akuten och sy ihop sig. Turligt nog så missade han ett barn med en hårsmån med sina sylvassa eggar som hamnade i högt läge när benen flög rätt upp i luften.

Sen kom ett filmteam och filmade. Vi kom nog med på några klipp. När vi frågade när det skulle sändas sa de att det skulle vara klipp i en film som heter Tommy. Om det blev en film så skulle den komma tidigast om ett år. Så kära vänner. Ser ni att det kommer ut en film som heter Tommy kan ni väl tipsa oss. Då SKA vi se den! Kanske blir vi anonyma skridskokändisar om ett år.

Edina vart skakad av händelsen med killen som blodade ner skridskobanan. Hon ville inte åka bland bloddropparna. Vi knallade då till Max för att möta upp Anna och Loke för en lunch. Sen gick vi i samlad trupp till Vetekatten. Det var himla magiskt att köpa gluten- och laktosfria semlor över disk. Svårt att förstå känslan om man kan köpa vad man vill när man vill, men vi som inte är vana vid detta kan intyga att det var speciellt. Å denna speciella stund firade vi med våra fina vänner Anna och Loke.    

Glad bästa älskling gör en glad mamma.  

Max har Crunchy nacho tillbaka på menyn. Jippie!