Nu vickade Edina ut den femte tanden i ordningen. Gnuggningsmetoden har gett resultat varenda gång.

Nu finns Brunbergs laktos- och glutenfria mjölkchoklad äntligen att köpa på Sabis i Haninge.

För att få chokladen till Sabis i Haninge kontaktade jag först Brunbergs i Finland och bad om kontaktuppgifter till grossister i Sverige som sålde deras produkter. Det fanns bara en grossist.

Sen tog jag kontakt med grossisten och frågade vilka de levererade Brunbergs produkter till. Ett ställe visade sig vara Sabis i Haninge centrum. Sen har jag varje gång jag varit in på Sabis frågat om de kan ta in den finska gluten- och laktosfria chokladen.

I dag när jag gick in fanns chokladen på hyllorna. Jag tackade expediten för god service och hon talade om att deras grossist inte haft chokladen i sitt sortiment, men att de tagit in den åt dem eftersom de efterfrågat den.

Nu finns alltså chokladen i grossistens sortiment och om ni talar med ert lokala Hemköp så kan ni be dem beställa in chokladen från de som leverar deras finska sortiment. Observera att ni måste poängtera att det inte ska vara den sockerfria varianten om ni inte vill ha den. Vill man ha den så finns den i sortimentet sen tidigare.

Känns superbra i hjärtat att kunna påverka. Jag vet att chokladen är efterlängtad då den efterfrågats i flera forum som jag deltagit i.

Lycka till och njut nu alla mjölkchokladälskare! Hoppas ert lokala Hemköp lyssnar när ni ber dem ta in den. Om inte så be alla bekanta och bekantas bekanta efterfråga den. Trägen vinner.

Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till Sabis i Haninge centrum! De lyssnade på mig som kund och visade att jag kan vara med och påverka.

Nu har det gått över nio månader sen jag började med örtbehandlingen. För ca ett par månader sedan blev jag mycket sämre. Då fick jag avbryta örtbehandlingen och fick börja ta Doxyferm i ca sex veckor. Vet inte vad som hände. Blev jag smittad av borrelia igen eller var det nåt annat?

Efter antibiotikakuren gick jag över på örter igen, men kompletterar med Houttuyniadroppar.

Så här är statusen:

- Borrelian har mycket svagare herxreaktioner. Blir dock ännu mycket trött under herxreaktionerna även om symptomen numera är lindriga. Perioderna mellan herx är upp till en månad lång från slut till början. Då är jag helt symptomfri från borrelian. Så här långa perioder har jag inte känt mig frisk tidigare.

- Trodde att twaren var på väg i graven för någon månad sedan eftesom blåsorna i gommen höll på att gå bort. Under blåsorna fanns en massa röda och svullna blodkärl samt en svampig yta. Blåsorna är borta. Nu ser jag ut som en rosa och rödrandig tiger i munnen och inser att det nog är en bit kvar innan twaren lagt sig helt.

- Ehrlician har varit hyfsat överkomlig under sommaren. Smärtorna i benen blir alltid lindrigare när det är varmt. De nya dropparna sägs bita på Ehrlicia så jag hoppas att även denna histora ska bli ett minne blott i framtiden.

Så nu fortsätter jag enträget som vanligt. Hoppas att örterna ska täcka fullt ut och att inga otrevliga överraskningar ska pluppa upp. 

För tillfället vågar jag inte cykla till jobbet. Får ta det lungt och låta allt bida sin tid.

Edina har nu börjat i förskoleklass. Redan första dagen berättade Edina att hon fick bre smörgåsen från ett smörpaket som alla använde. På morgon gick jag med tunga steg till skolan.

Väl där visade det sig att en av fritidspedagogerna är glutenintollerant och att även hennes barn är det. Hon talade om att köket gjort fel i går att hon hade sagt till dem att de inte kan ge dem samma paket som till de övriga. Nu får de ett eget paket att bre sina smörgåsar ifrån.

Tjoho! Äntligen har vi dragit högsta vinst vad gäller grupplacering. Läraren och den andra fritidspedagogen verkar också superbra. Jag skrattade t o m när jag pratade med dem på morgon. Det kändes härligt.

Fritidspedagogen med glutenintollerans berättade att hon kämpat med sina barns förskola. Hon hade gått upp i högsta instans med problematiken precis som jag. Till slut hade hon bestämt sig för att ha barnen hemma och krävt att stadsdelen fick betala henne för att ta hand om sina egna barn.

Vi som kämpar är alltså inte ensamma. Glutenintolerans är svår att hantera för de som inte vet vad det innebär.

Så alla där ute som kämpar i motvind mot alla oförstående människor som ofta blir elaka när man hävdar att det inte fungerar. Pedagoger, lärare, föräldrar. Stå på er! Ni har rätt och ni har rättigheter!

De som väljer bort er eller era barn för deras allergier är de som drar kortaste strået. Inskränkthet är inte lätt att leva med. Det färgar deras vardag, men inte vår!