På alla hjärtans dag fick Edina som present att vi skulle fika semlor på Vetekatten på söndag. De har gluten- och laktosfria semlor där.

Innan åkte vi skridskor. Jag åkte på hockeyrör för första gången i mitt liv och kunde knappt stå på benen. Några barn frågade om de skulle lära mig, men Edina sa att jag redan har en lärare. Och hon börjar vara så duktig att hon kan lära mig.
Det gick rätt knaggligt för mig, men innan vi åkte därifrån så var jag nästan lysande bra ha, ha, haaaaa.
Förutom skridskoåkning så blev det ett händelsens centrum. En ung man skulle stila på banan och ramlade i backen med huvudet först utan hjälm. Blodet sprutade och efter tejpning fick han åka till akuten och sy ihop sig. Turligt nog så missade han ett barn med en hårsmån med sina sylvassa eggar som hamnade i högt läge när benen flög rätt upp i luften.

Sen kom ett filmteam och filmade. Vi kom nog med på några klipp. När vi frågade när det skulle sändas sa de att det skulle vara klipp i en film som heter Tommy. Om det blev en film så skulle den komma tidigast om ett år. Så kära vänner. Ser ni att det kommer ut en film som heter Tommy kan ni väl tipsa oss. Då SKA vi se den! Kanske blir vi anonyma skridskokändisar om ett år.

Edina vart skakad av händelsen med killen som blodade ner skridskobanan. Hon ville inte åka bland bloddropparna. Vi knallade då till Max för att möta upp Anna och Loke för en lunch. Sen gick vi i samlad trupp till Vetekatten. Det var himla magiskt att köpa gluten- och laktosfria semlor över disk. Svårt att förstå känslan om man kan köpa vad man vill när man vill, men vi som inte är vana vid detta kan intyga att det var speciellt. Å denna speciella stund firade vi med våra fina vänner Anna och Loke.    

Glad bästa älskling gör en glad mamma.  

Max har Crunchy nacho tillbaka på menyn. Jippie!

I dag var jag på astmakoll med Edina hos hennes barnläkare. Vi har varit där en gång tidigare efter att hon haft samtal med rektor och pedagog från förskolan angående Edinas hälsa. Eftersom allt fungerar på förskolan nu så har jag känt att jag inte frågar om hur samtalet gick.

Innan vi skulle lämna barnläkaren i dag så berättade läkaren på eget initiativ att pedagogen som själv har astma tyckte att Edina är frisk och inte har astma. Hon tyckte sig kunna astma eftersom hon har det själv. Läkaren sa att det är klart att det blir svårigheter när pedagoger tycker sig veta allt om astma bara för att de har det själv. Detta trots att astma kan se olika ut hos olika personer. Till detta måste tillläggas att Edina dessutom har en svår astma.

Förutom astman så har deras misstro angående maten och Edinas glutenintollerans gjort att de inte tagit  hennes magproblem på allvar.

Man kan ju tycka att pedagogen och rektor på förskolan hade kunnat framföra en ursäkt eftersom de har behandlat mig och Edina rätt illa i hela denna historia, men inte. Det tycker jag säger mer om dem än om mig.

Att råka ut för denna behandling kan ju bero på att jag har lägsta rang av föräldraskap på förskolan. Det vill säga att jag är ensamstående mamma, har ett barn med en man med annat ursprung än svenskt och dessutom har varit svårt sjuk. Hade inte Edina gått på förskolan så hade säkert någon annan fått misstycket riktat mot sig. Nu vet jag hur det är att bli vuxenmobbad och det lär säkert inte bli sista gången med tanke på vår familjesammansättning.

Rätt eller fel. Omedveten psykologi tror jag. Vet att det finns de som inte tror som jag och jag tvingar ingen. Försöker  själv att arbeta med mina omedvetna fördomar och medvetandegöra dem. Det till trots så gör jag många tabbar och vissa fördomar har jag svårt att göra mig fri. De gör att jag i viss mån måste erkänna att jag är främlingsfientlig när det kommer till saker som är främmande för mig och som jag inte kan förstå.

En sak bär jag med mig i detta och det är att försöka tänka efter en och femtio gånger innan jag riktar misstro mot någon som inte förtjänar det.

Nu vilar vi bara i att allt fungerar med maten och medicinering på förskolan och så hoppas vi att det får vara så till den dagen Edina slutar. Det går ju inte att sticka under stolen att jag längtar till den dagen. Någon insamling till present blir det inte frågan om i vårt fall.

För ett par veckor sedan när jag ville gosa med Edina tittar hon upp på mig och min putande, trängtande läppar. Sen säger hon:

- "Mamma varför ser dina läppar alltid ut som chimpansläppar"?

I går hämtade vi Loke på skolan. Sen begav vi oss iväg för att hyra filmer, köpa frukost och godis. Trots att vi hämtade kl 14 var vi hemma vid 16.30 Vi tog med andra ord god tid på oss att förbereda ett gott umgänge.

Väl hemma så skulle barnen lotta om vilken film de skulle se först. Det började med att Edina inte ville lotta eftersom hon aldrig vinner. Det ligger en sanning i det eftersom hon faktiskt aldrig vinner. De kom till slut överens om att de först skulle lotta om ifall de skulle spela "Svarte petter" eller dra en lott för  att avgöra vilken film som skulle ses först.

Rond ett slutade med att Edina förlorade. Rond två slutade med att Edina förlorade. Sen satte vi på Starwars och jag satte mig framför datorn för att se dagens avsnitt av "Hem till gården".

Det visade sig att "Hem till gården" varit inställt i går p g a fotboll och Edina insåg i samma veva att Starwars var odrägligt tråkigt. Jag som precis skymtat en serie som jag kunde se i stället för "Hem till gården".

Det var bara att offra datorn och sätta på "Monster high". Sen gick jag och lade mig på sängen utan bok.

När barnen sett film en stund så ville de leka. Äntligen tog de vara på den stund de hade tillsammans. Det slutade med att vi fick en toppenkväll som avslutades med "Wildkids" och Kalle Anka läsning. Sen sussade båda barnen sött vid 21.

Vid åtta blev det frukost och den blev så klart en fest. Vad annars när man valt den med stor omsorg. Tänk så bra det kan va med finbesök.  

Snart blir det kyrkbesök med bio. I dag visar de "Modig". Ha det gott alla där ute!

Edinas andning var okay. Puh! Svårt att veta när hon hostar så hon nästan kräks. Fast motsatsen vore konstigt eftersom hon får ånga in medicin sex gånger per dag a 15 minuter per gång.

På recept fick hon hostmedicin så nu kanske det blir en helnatt utan öppet fönster. Nu ska vi sova en hel natt.

Edina är sjuk. Det började med hosta i fredagskväll. En sån där liten skarp hosta, men inte så frekvent. I söndags när vi var på lekpalatset ville hon inte leka mer än 30 minuter.

Nu har hon feber, hosta, huvudvärk men inte värk i kroppen. Det börjar likna influensa. Astman är svår att hålla koll på när hon blir sjuk så kl 11 blir det läkarbesök.

I sådana här lägen är det inte hosta och nysning i armveck som gäller. Jag har fått både det ena och det andra rätt i ansiktet otaliga gånger. Nu om någonsin borde jag  bli smittad. Håller tummarna att jag i vanlig ordning inte blir det. Måste orka hålla koll på lillskruttans hälsa.

Hoppas att det finns någon lindring till lillhjärtat trots att hon redan tar full dos av alla astmamediciner ...

Den här dagen startade inte som andra dagar. Den började med att jag skulle fylla akvariet med lite vatten. Tog fram en skål med vatten och ställde bredvid akvariet för några dagar sedan bara för att försäkra mig om att vattnet skulle ha rumstemperatur.

På morgon tog jag skålen och hällde i vattnet i akvariet varpå det började skumma. Då först slog det mig att Edina lekt med skålen och satt i tvål i vattnet för ett par kvällar sedan.

I panik fiskade jag upp alla fiskar utom en med en håv och satte dem i en annan skål med en helt okänd vattentemperatur. Den sista fisken gick inte att hitta trots idogt letande.

Sen började jag tömma akvariet på det skummande vattnet. Fyllde på det igen och började tömma ett andra varv för att skölja bort allt skum. Nu plötsligt dök den saknade fisken upp. Den levde trots allt. Håvade upp stackaren och satte den i skålen med de andra fiskarna.

När akvariet var nästan tomt började jag fylla på det igen varpå jag hörde hur något sprack. Det började ryka ur doppvärmaren som jag missat att dra ur.

Sen fyllde jag på akvariet och placerade alla saker på sin plats i det. Pust! Så nu kära vänner. Var eran morgon månne bättre än min?

Fiskarna simmar fortfarande omkring i den provisoriska skålen i väntan på att jag ska köpa plastpåsar så jag kan sätta dem i den för att vänja sig vid akvariet. Tiden får utvisa om de överlever diskmedel och ett hastigt flyttande till en skål med annan vattentemeperatur.

Som tur är vet Edina inte om att jag är hemma och dödar akvariefiskar. Gudarna ska nog vara med oss om den sista fisken överlever saneringen av diskmedel. Hällde både varmt och kallt vatten på den stackaren och gruset yrde runt den.