I dag är min mamma på löpsedeln i Pitetidningen. Hon är en tuff dam som man inte sätter sig på. Gissa om jag är stolt över att vara hennes dotter?!

Anledningen till att hon är i tidningen är att hon nekats operation (av ortopeden i Piteå) av sin handled som gör att tummen liksom vuxit in i handen. En ortoped har undersökt tummen och skrivit remiss för operation. När hon skulle operera fick hon kalla handen. Hon var för tung för operationsbordet. Ingen remiss till annan instans skrevs.

Efter en tid bestämde hon sig för att ringa och kräva operation i alla fall. Ett liv utan tumme kan vara besvärande. Sköterskan som tog emot hennes samtal bemötte henne med argument som att det inte går att operera en handled med så mycket fett, att operationsbordet inte skulle hålla för hennes vikt och att hon förmodligen skulle dö om hon sövdes m m, bla, bla.

Min mamma tog då kontakt med Pitetidningen för visst är det konstigt att man kan operera hästar på operationsbord men inte överviktiga människor. En häst väger faktiskt mer. På Pitetidningen sa man att man hört att flera överviktiga nekats operation inom landstinget i Piteå. Gissar dock att ingen vill framträda i tidningen då det kan vara jobbigt att skylta med sin vikt om man är kraftigt överviktig.

Någonstans i detta skede tog överläkaren på ortopedkliniken i Piteå kontakt med min mamma per telefon. Även han kom med liknande argument som t ex att 50% av alla överviktiga dör under narkos då man opererar, att operationsbordet håller för max 135 kg, m m, bla, bla, blaj. Min kavata mamma undrade hur det kom sig att den första ortopeden remitterat henne för operation. Överläkarens svar var att han förmodligen remitterade utifrån andra traditioner (införstått att han var från annat land än Sverige). Min mamma påpekade att han var väldigt svensk för att komma från ett annat land. Sen krävde hon remiss till ett annat landsting. För vem vill operera sig hos någon som är så obildad inom sitt yrke?

Det finns flera aspekter som gör att jag ifrågasätter ortopeden i Piteå. Den första är att operaton av handleder inte brukar utföras under narkos. Patienten brukar ofta vara vaken. Den andra är att de inte vet att nästan ingen oavsett vikt dör under narkos i dag. Detta då man har så mycket övervakning (m h a apparatur) på patienter i dag. Det sista är att de inte vet att man kan remittera till andra landsting som har andra operationsbord.

Journaliten på Pitetidningen bad inför artikeln att få komma in i operationssalen för att undersöka operationsbordet. Han fick kalla handen.

Vi har gemensamt gjort en anmälan om diskriminering till DO. DO svarade att fetma inte är diskrimineringsgrundande. Det som är diskrimineringsgrundande är diskriminering p g a kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder alternativt att en arbetsgivare har missgynnat dig i samband med din föräldraledighet.

Visst är hon tuff min mamma?! Här kommer en länk till artikeln: http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=6156637

Heja min bästa mamma! Hoppas du får operation för du är värd så mycket. Inte bara för mig!

I dag skulle det ha serverats hamburgare på förskolan. När jag kom dit och fick förklaringen att köket inte fått tag i glutenfritt hamburgerbröd undrade jag vad som var problemet. Jag har erbjudit mig att handla, men jag vill ha en veckas framförhållning, föreståndaren har lovat att köket får handla mot kvitto och ändå säger de i efterhand att de inte hade hamburgerbröd till Edina .... trodde jag.

Då visade det sig att de skjutit det till i morgon. Sagt och gjort. Hem för intag av middag. Sen t-bana till Liljeholmen för att köpa glutenfritt hamburgerbröd. Glutenfria hamburgerbröd finns närmast i Liljeholmen och det är inte med säkerhet. Denna gång hade vi tur.

Där fick jag för att jag gick och handlade under lunchen för att slippa efter jobbet.

Det är i alla fall ett framsteg. En eftermiddag innan och jag hann ju faktiskt.

I går lördagen den 8/5 var Edinas första framträdande med baletten. Man fick köpa biljett för 20 kr för att få se den. Jag var så klart där tillsammans med Anna och Loke, Marika och Hampus och Edinas pappa. Edina var så stolt över att nära och kära ville se henne uppträda.

Jag, Loke och Hampus bestämde att vi skulle springa in och ta platser på första parkett. Vad gör man inte för att få se Edina dansa. Loke och Hampus gjorde en superbra insats. Vi satt på andra rad. De små balettdansöserna satt på första.

Den första gruppen som dansade var Edinas. De var som små änglar med vingar. Jag började förstås gråta för att jag blev rörd. Edina var verkligen duktig på att komma ihåg stegen och följa musiken. Min lilla plutt börjar bli en liten dam.

Tidigare har Edina tappat suget för att gå på baletträningen. Efter gårdagens uppvisning vill hon fortsätta dansa balett. Hon fick mersmak av all uppståndelse och av alla blommor hon fick ta med hem.

Lägger tyvärr inte in bilder, från uppvisningen, på detta inlägg då det finns fler barn med på bilderna. Däremot kommer bilder på oss som var där inom kort. Anna har dem hos sig.

Tidigare under dagen var vi på Tittuts "Lillasyster kanin". Den var superfin och Edina pratade om den på kvällen. Under förseställninge kröp hon fram och lade sig på golvet precis framför scenen. Det värmde mitt hjärta att se att hon börjar lämna mig och prova sina egna vingar.

Fredagen den 6/5 fick jag diagnosen Fibromyalgi och IMS. Blev besviken så klart. Hade ju hoppats in i det sista att det skulle vara något som går att bota.

Fick en lista på en massa saker jag inte "FÅR" göra, som att diska, bädda sängen dammsuga, stressa m m. Välkomnar med andra ord någon som vill bosätta sig med oss och göra allt detta utan förpliktelser. Personen i fråga får gärna bo någon annastans än hos oss. Om du finns är du välkommen!

Något som kändes positivt var att det finns en sjukskrivningsform som gör att jag kan gå ifrån jobbet för behandling med 80% av lönen. Björn Bragé som gjort smärtutredningen var tydlig med att det inte är någon vits att gå  på behandling om den skapar extra stress och då är denna sjukskrivningsform toppen att den finns.

Om man tränar 45-60 minuter per dag en icke statisk träningsform och följer alla regler runt sjukdomen så finns en chans att bli symptomfri.

Hur man ska göra för att eventuellt bli symptomfri kan man läsa under: http://www.webbhotell.sll.se/PageFiles/10715/RV_Fibromyalgi_2009_webb.pdf

För tillfället fungerar dock inte länken. SLL:s webserver verkar må lite dåligt. Inte bara vi med Fibromyalgi som har störningar i systemet alltså.

IMS är en tarmsjukdom som inte går att säkerställa diagnos precis som Fibromyalgi. Denna sjukdom gör att man är öm i magen och har växelvis hård mage och extremt lös mage. Några patienter blir bättre om de utesluter laktos och gluten. Jag har uteslutit båda dessa och banan. Ett tips till er andra med samma sjukdom. Det har blivit betydligt bättre. Ett plus skulle vara om jag kunde sluta med alla sötsaker som jag köper på lösvikt. Hur mycket skit innehåller inte dessa. Kanske är det inte en sjukdom, i mitt fall, utan ett symptom på att jag äter skitdålig kost.

Om du vill veta mer om Bjällerkransen 5 så kan du logga in på Facebook och läsa om det i gruppen "Bjällerkransen 5". Gruppen är öppen för alla och du behöver inte vara medlem får att kunna läsa. Däremot måste du ha en användare på FB.

Här kommer ett tips till alla föräldrar. I Fruängen finns en helt fantastisk butik med barnkläder och lite annat. På senaste besöket köpte jag sockar till Edina. T o m att köpa sockar kändes som en fest. Att de lades i en söt grön påse gjorde dagen perfekt.

Nu har påskpysslandet börjat. På bilden målar Edina en kotte med gul färg. Efteråt satte vi glitter på. Det ska bli en kyckling. Gulfärgen sög in i kotten så det blir nog en brun, glittrig påskkyckling i slutändan.

Den tionde april var vi på utflykt med Hampus, Marika, Caspian och Johanna. Då hittade vi två vårtecken.

Dagen bestod av skogslek, parklek, fågelmatning, solsken, grillning och härligt gott sällskap som gjorde dagen alldeles, alldeles .... PERFEKT.