När Edina ska somna eller håller på att vakna trampar hon med sina fötter mot min mage. I morse när hon höll på att vakna gjorde hon samma med fötterna som hon gjort så många gånger förr. Sen kände jag hur hela hon stannade upp och höll andan. Sen sa hon: -Mamma varför håller du in magen?

Kan man få en bättre komplimang efter veckor av ihärdig sjukgymnastik?